Vilken text av Han Kang passar att arbeta med tillsammans med tioåringar? Och vilken scen kan de göra en tredimensionell gestaltning av?
Varje år gör en grupp barn ett tittskåp tillägnat årets litteraturpristagare. I många år har konstnären Lotta Silfverhielm lett skapandet tillsammans med författaren Gunilla Lundgren. Barnens tittskåp ställs sedan ut på Rinkeby bibliotek tillsammans med föregående års tittskåp. Ofta är det en scen ut någon av pristagarens böcker som ligger till grund för barnens skapande, till exempel Asle och Alida ur Jon Fosses ”Sömnlösa”, en scen ur Annie Ernaux barndom och en strand på Zanzibar från Abdulrazak Gurnahs ”Den sista gåvan”.
I år var första gången jag skulle arbeta med detta, i samarbete med Elin Lindell som är både författare och illustratör samt skolbibliotekarie Sofia Lindblom på Askebyskolan. Eleverna kom från årskurs 4 och hade själva anmält intresse för att vara med. Men vilken text av Han Kang skulle vi utgå ifrån? En artikel av Hanna Fahl i Dagens Nyheter satte oss på rätt spår. Fahl nämner en novell från 1997 som påminner om Han Kangs genombrottsroman ”Vegetarianen” – ”en novell om en kvinna som bokstavligen förvandlas till en växt, mannen vattnar henne och pysslar om henne, det slutar med att plantan dör och maken undrar om hon kommer att få liv igen när våren kommer.”
Det visade sig att novellen ”The Fruit of My Woman” fanns tillgänglig på nätet, dock bara på engelska. Jag fastnade direkt för texten som innehåller många visuella detaljer. Tillsammans med Elin Lindell bestämde jag att den skulle bli utgångspunkt för årets tittskåp.
Om jag blev en växt
Innan vi satte igång med själva tittskåpet träffade jag de fem eleverna en gång. Vi pratade lite om Han Kang, såg ett tv-reportage om henne och sedan fick eleverna göra en skrivuppgift. På ett vitt papper skulle alla skriva sin favoritväxt, antingen namnet på den eller en beskrivning av hur den ser ut. Det blev tulpan, tomat, vitsippa, näckros och en vit blomma. Skolbibliotekarie Sofia Lindblom och jag var också med och skrev. Sedan sa jag:
– Nu vill jag att ni föreställer er att ni en dag vaknar upp och har förvandlats till er favoritväxt. Hur skulle det vara? Skriv!
Blyertspennorna raspade blixtsnabbt mot pappret. Någon tänkte på sin mamma och vad hon skulle säga, någon skulle gråta och en tredje undrade hur det skulle kännas att inte ha några organ. Amine, vars favoritväxt är tomat, skrev:
Om jag blev en tomat skulle jag smaka jättedålig för att man inte skulle äta mig. Jag skulle rulla upp i ett träd så att man inte kunde lägga mig i tomatsoppan.
Skrivuppgiften blev ingången till novellen, som jag sedan berättade om muntligt. Den är ganska lång, så jag sammanfattade den och läste upp valda delar som jag hade översatt till svenska.
Novellen handlar om ett gift par, där kvinnan genomgår en gradvis förändring som börjar med mystiska blåmärken på hennes kropp och slutar med att hon förvandlas till en krukväxt. Mannen är då borta på en affärsresa, men kommer hem och finner henne på balkongen. Han planterar henne i en kruka, hämtar vatten till henne i bergen och sköter om henne. Men i slutet vissna och dör växten, efter att ha burit frukt. Mannen planterar frukten och undrar om hans fru någonsin kommer att blomma igen.
En elev tyckte att den var tråkig, en undrade om det var på riktigt och de andra verkade roade av berättelsen. Vi stannade upp och funderade på vilka olika delar som kan passa i ett tittskåp. Krukväxten förstås. Den orange tröjan som kvinnans mamma har glömt, och som fortfarande doftar som hon? Utsikten över höghusen och bergen från parets balkong?
Att skapa tittskåpet
Nästa tillfälle var det dags för barnen att arbeta med Elin Lindell och skapa själva scenen. Kartong, silkespapper, piprensare och lera plockades fram och barnen var med och bestämde vem som skulle göra vad. Safina ville teckna utsikten och vi letade fram en bild på nätet som visade Sanggye-dong, stadsdelen där paret bor. Atifa och Khadija tillverkade krukväxten tillsammans. De böjde piprensare, formade silkespapper och duttade med limpistolen. När de till sist tecknade hennes ansikte på grönt papper syntes strecken dåligt. Elin Lindell föreslog att vi skulle skaffa Posca-pennor, och när jag kom tillbaka med dem vid ett senare tillfälle var barnen lyriska.
– Var kan man köpa sådana? Du måste berätta så jag kan gå dit med min mamma.
Trots många spretiga idéer och knappt om tid lyckades vi till sist göra klart vårt tittskåp med en scen ur ”The Fruit of My Woman”. Elevernas lust att skapa var styrande, och Elin Lindell handledde dem i val av material och tekniker. En elev har tecknade lägenhetsfönstret, med en jordglob som en påminnelse om att kvinnan drömde om att se världen innan hon gifte sig. På balkongen står mannen – vars huvud är format av lera – och tar hand om sin fru, som är en krukväxt. Mitt bland de yviga piprensarna syns ett kvinnoansikte. Hon ser ledsen ut, precis som kvinnan i texten. På marken nedanför balkongen ligger några av de gröngula frukterna. Kommer de någonsin att skjuta skott och gro igen?
Om några dagar ska de fem barnen visa sitt tittskåp för Han Kang, när hon besöker Rinkeby bibliotek. Dessutom är deras texter om att bli en växt med i årets Nobelhäfte, på svenska, engelska och koreanska.
Text: Annelie Drewsen, författare och projektledare för Nobel i Rinkeby och Tensta
